My Own Musical



Idag kollade jag och S på High School Musical och High School Musical 2. Jag kan inte råför det, men jag absolut älskar musikaler! Det är så glatt och allt ordnar sig alltid, och musikaler är ett ganska trevligt avbrott från krig och negativa nyheter och allt sånt man bombas med varje dag.
Precis som Pheobe i tv-serien Vänner så önskar jag att livet vore en musikal. Seriöst, hade inte det varit roligt?
Man går och handlar och ser att ketchupen är slut, man suckar till och helt plötsligt börjar man sjunga "ketchupen är slut, ketchupen är slut, måste ha den nu kan inte vänta en minut". Sen hoppar det upp fem personer med varsin ketchupflaska i händerna, de ser glada ut och sjunger i kör "Här har du ketchupen,  här har du ketchupen! att ha på din köttfärsås, nu så går allt i lås, för här har du ketchupeeeeeeeen!!" .. Med ett snyggt slut förstås.
Sen börjar resten av människorna i affären dansa och sjunga, folk hoppar från hylla till hylla, och jag springer och glider på mina knän genom affären med utsträckta armar. "Jag hade inte klarat mig utan min ketchup, men nu så är den häääär!" .. "Nu har hon äntligen fått sin ketchup, välkommen åter till vååååår affäääääääääääär!!!"
Sen skuttar jag ut från affären och ser helt lycklig ut.


Jag önskar att livet vore som en musikal...
för... Hade inte det varit underbart?=)

//C

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0